Introduktion till gitarrskolan

I bjärt kontrast till min kurs i musikteori, som är riktad till nybörjare, vänder jag mig i gitarrskolan till den erfarne som vill ta det där extra steget. Det var först ett instinktivt val, men blev mer och mer medvetet och utstuderat i takt med att jag insåg hur mycket mer logiskt det kändes. I min erfarenhet är det betydligt mer sannolikt att någon behärskar instrumentet men inte teorin än tvärtom. Därför börjar musikteorikursen från början, medan gitarrskolan kommer in någonstans i mitten.

Gitarrskolan fungerar givetvis även om man inte kan någonting om musikteori. Det finns inga notexempel som man måste dechiffrera, allt som man skall göra på gitarren är nedtecknat i tabulatur eller ackordboxar. Övningarna är mer mekaniska än musikaliska och kan implementeras av vem som helst på i stort sett vilken nivå som helst. Det går till och med att lära sig skalor och modus utantill så att man sätter sin tillit till muskelminnet. Men den teoretiska bakgrunden förklaras ingenstans, och att begripa den gör att allt fogas samman till en mycket mer tillfredsställande och klargörande enhet. Och, som jag även går in på i förordet till musikteorikursen, har jag gjort stora ansträngningar att skala bort allt musikteoretiskt som inte är absolut nödvändigt för gitarristen att kunna.

Jag ger inte exempel på klassiska och/eller coola licks. Det där är inte min stil alls. Det jag vill ge dig som gitarrist är en god grund att stå på, bestående av teori och teknik. Meningen är att ge dig verktygen att kunna improvisera på egen hand och på så sätt hitta din egen röst och din egen stil.