Metadata
Data är en uppsättning med information. Inom datorvärlden lagras information i filer, och en fil kan innehålla allt från ett affärsbrev eller din senaste deckarnovell till företagets bokföring, senaste sommarhiten eller ett fotografi.
Metadata är data som beskriver data, det är information som lagras tillsammans med en fil och beskriver dess upphovsperson, innehåll eller när den sparades senast.
Metadata och foto
Ett fotografiskt exempel på metadata är när man tar ett fotografi från den senaste festen och lägger ut den på Facebook, och taggar vännerna som syns i bild. Ett äldre exempel från fotovärlden är att klistra in en printad bild i ett fotoalbum och tillfoga bildtexten "mormor och morfar på julafton '87, foto av kusin Ville".
Ett betydligt mer tekniskt exempel på metadata är den durkdrivne analogfotografen, kanske är det just kusin Ville, som aldrig tar en bild utan att samtidigt skriva ner vilka inställningar som användes: bländare, slutare, brännvidd, etc. I många år var detta det enda sättet att lära sig om fotografering.
Komposition är givetvis självförklarande bara genom att titta på bilden. I princip allt annat kräver att man dyker ner i sina nedskrivna inställningar, "F8, 1/500s, 50 mm, ca 1 steg lägre än uppmätt", och sätter dem i samband med hur de olika aspekterna av bilden blev:
- Blev skärpedjupet rätt eller behöver jag blända ner till F11 för att få allt i fokus?
- Klarar jag av att hålla ett 85 mm teleobjektiv vid 1/60 sekunders slutartid eller måste jag använda ett stativ?
- Hur reagerar min ljusmätare i motljus?
- Vilket av mina objektiv använder jag mest egentligen?
Metadata och digitalfoto
Denna återkopplingscykel har blivit kraftigt förkortad i den digitala världen. Du ser din bild med en gång, och har till och med kraftfulla verktyg som hjälper dig bedöma om den är i fokus och om exponeringen blivit rätt.
Men: du får också en hel hög med diverse data med på köpet varje gång en digitalbild lagras på minneskortet. Kameran sparar inte bara ner alla pixlarna, utan även all relaterad metadata:
- Bildtagningsdatum och -tid
- Kameratyp, objektiv och brännvidd
- Bländare, slutare, ISO
- Blixt av eller på och eventuellt blixtläge
- Vitbalans, skärpa, kontrast
- GPS-koordinater om kameran är så utrustad
- etc.
Denna data kallas för Exif-data efter en japansk industristandard för lagring av metadata för digitalkameror. Exif är en akronym som står för exchangeable image file format.
Metadatan bör egentligen inte användas till att analysera i efterhand såsom kusin Ville här ovan gjorde på 80-talet när han fotade diafilm med en analog Canon. Med tanke på att du har det kraftfulla verktyget LCD-skärmen till hands finns det inga ursäkter för att ta med sig ofokuserade och/eller felexponerade bilder hem från en fotosession. (Sedan är jag den förste som skriver under på att det händer i alla fall, och då har man i alla fall ett verktyg för att analysera vad som gick galet.)
Däremot är det ju självfallet intressant att på varje enstaka bild ha både datum och tid registrerat. Och man kan i efterhand lära sig en hel del om sina fotovanor genom att analysera sin metadata.