Histogram

Inom fotografering är ett histogram ett stapeldiagram som beskriver fördelningen av nyanser i ett fotografi.

Svartvitt

Om vi utgår från det här svartvita fotot:

Histogrammet för det fotot ser ut så här:

Vad som händer i realiteten är att datorn sorterar fotografiets alla nyanser i stigande ordning från svart till vitt, och räknar exakt hur många pixlar som tillhör varje nyans. Detta presenteras sedan som detta stapeldiagram, där svart ligger till vänster och vitt ligger till höger. Den relativa frekvensen av varje nyans avgör sedan hur hög stapeln blir.

I det här specifika fallet ser vi ett foto med tämligen mörka nyanser – och histogrammet verkar bekräfta det. Majoriteten av pixlarna ser ut att ligga i den vänstra delen av histogrammet, dvs. mellan svart och mellangrått.

Färg

För färgbilder är det aningen mer komplicerat. Eftersom en färgbild består av tre kanaler (rött, grönt, blått) finns det tre separata histogram, ett för varje kanal:

Sedan går det att kombinera de tre histogrammen på två sätt:

Ett RGB-histogram summerar färgvärdena på de individuella kanalerna.

Ett luminanshistogram gör ungefär samma sak, men viktar den gröna kanalen betydligt högre. Detta eftersom det mänskliga ögat är känsligare för grönt ljus än för rött och blått. Notera hur detta luminanshistogram matchar det gröna histogrammet ovan rätt väl.

Vad histogrammet säger

Vi skall nu titta på några fotografier tillsammans med deras (RGB-)histogram.

En väldigt uttalad stapel betyder att en nyans är dominerande i bilden:

En bred fördelning av nyanser innebär att bilden har rikligt med kontrast:

En smal fördelning antyder att kontrasten är låg:

Är stapeldiagrammet viktat mot vänster antyder det en bild med mörkare toner, s.k. low key:

Går det i stället mot höger är bilden betydligt ljusare, s.k. high key:

Som du kanske märker går det alldeles utmärkt att utvärdera ett fotografi i och för sig självt. Däremot är det enormt vanskligt att bilda sig en uppfattning om fotot enbart genom att läsa histogrammet! Om man exempelvis tittade på low- och highkey-histogrammen skulle man kanske bli frestad att korrigera den uppenbara felexponeringen, likaså med den mindre kontrastrika bilden på nagelborsten ovan. Dock säger histogrammet bara hur nyanserna är fördelade. Det säger ingenting om intentionen med bilden!

Använda histogram

Det fina i kråksången med bildhistogram är att de finns tillgängliga hela tiden. Har du en någorlunda modern digitalkamera skall det vara möjligt att ställa in kameran så att den på LCD-skärmen inte bara visar bilden du precis tog – utan att den även visar bildhistogrammet! Har du histogrammet kan du omedelbart se uppenbara så väl som dolda exponeringsfel. De uppenbara felen är när det sammantagna (RGB- eller luminans-) histogrammet börjar tryckas upp mot någon av kanterna:

Detta betyder att det fanns ytterligare nyanser i motivet, men att de på grund av felexponering registrerats som solitt svart eller vitt. Egentligen hade histogrammet velat fortsätta nedanför 0 eller 255, men då 0 och 255 är fasta gränser på en digitalkamera har det inget val. Det som är svartare än svart registreras som svart, och det som är vitare än vitt registreras som vitt.